Jämtlands räddningstjänstförbund

Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bestående av Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke, Ragunda, Härjedalen och Åre kommuner. Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kommunal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna.

Sedan 1 januari 2024 är Åre kommun medlem i förbundet. Det betyder att förbundet nu består av alla åtta kommuner i Jämtlands län.

IT-attacken som drabbade förbundet i januari påverkade stora delar av verksamheten i det akuta skedet och stort fokus fick riktas mot att hantera den akuta situationen. I skedet efter IT-attacken har mycket arbete skett för att minska risken att något liknande sker igen. Händelsen fick ekonomiska konsekvenser både för att lösa den akuta situationen och i form av långsiktiga säkerhetshöjande åtgärder.

Samarbetet för övergripande ledning av insatser har körts skarpt i närmare två år. Påverkan av nya arbetstidsdirektiv samt vakanser hos ordinarie larm- och ledningsbefäl har drivit övertidskostnader. Utvärdering av ledningssystemet pågår för att hitta en modell där organisering, bemanning och arbetssätt skapar bättre förutsättningar för en bra verksamhet, både inom det gemensamma ledningssamarbetet som i ordinarie verksamhet. En tänkbar utveckling för att hålla samma kvalitet i verksamheten till en lägre kostnad är att utöka samverkan med fler kommuner.

Räddningsavdelningens tidigare tre enheter har under året omorganiserats till fyra enheter och en ny enhetschef har anställts. Omorganiseringen har medfört att avdelningschefen getts mer tid att arbeta strategiskt och att få en helhetsbild över hela avdelningens verksamhet.

Under året har vi delvis reviderat våra arbetstider utifrån ändrade kollektivavtal och nya arbetstidsdirektiv. Vi har haft dispens för att fortsatt arbeta hela dygn under delar av veckan och delar av året vilket varit mycket uppskattat.

Räddningstjänsten ska återuppta arbete med att förbereda för höjd beredskap och krig. Tidigare har därför all tillgänglig personal krigsplacerats inom sina anställningar hos räddningstjänsten och kontinuitetsplanering av verksamheten har påbörjats. Vi har under året beslutat om en första plan för höjd beredskap och tagit fram en broschyr med information till alla våra medarbetare.

Ekonomi

Under året har förbundets verksamhet utmanats ekonomiskt av flera olika kostnadshöjningar, främst av högre vakansersättningar, övertid, sjuklön och för utryckning. Högre kostnader finns även för hyrda lokaler, fordonsreparationer, IT-program, och pensioner. Förbundet redovisar ett negativt resultat på cirka -1,6 mnkr och når i och med det inte sitt budgeterade nollresultat. Därmed uppfyller inte förbundet sitt finansiella mål om att fastställd budget ska hållas.

Framtid

Trots en bättre ekonomisk konjunktur 2025 till följd av sänkt inflation och allmänt ränteläge står förbundet fortsatt inför flera stora finansiella utmaningar. Budgeten för nästa år är snäv och flera kostnadsposter saknar uppräkning. Högre priser på utrustning och långa leveranstider skapar en utmanande situation för förbundet. Hög omsättning av RiB-personal som slutar innebär fortsatt höga återrekryteringskostnader av ny personal. Ökat antal larm i förbundet har gett högre utryckningskostnader. Effekterna av EU:s arbetstidsdirektiv kan få både kort- och långsiktiga ekonomiska konsekvenser för förbundet varvid förbundsledningen följer utveckling mycket noggrant. De kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av den demografiska utvecklingen. Fram till 2030 bedömer SCB att antalet äldre kommer att öka kraftigt samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte kommer att öka i alls samma takt. Det kommer att påverka utvecklingen av skatteintäkter och tillgången till personal.

Det finns också många omvärldsfaktorer som påverkar räddningstjänsten. Dels påverkar lågkonjunkturen som ger både förbundet och våra medlemskommuner stora ekonomiska utmaningar. Men kanske framför allt påverkas vi av Rysslands invasion av Ukraina som, utöver det förändrade säkerhetspolitiska läget, finansiell instabilitet och ökade priser, sätter ljuset på behovet av att återuppbygga det svenska totalförsvaret. Svensk kommunal räddningstjänst är en av de absolut viktigaste hörnstenarna i det svenska totalförsvaret och det närmaste åren kommer den påverkas av återuppbyggnaden i stor utsträckning.