• Om du är utsatt för hot och våld av någon person som du lever med eller av en annan person som står dig nära, kan du få stöd och hjälp av socialtjänsten.
  • Du som utövar våld kan få stöd att förändra ditt beteende.
  • Är du barn eller ungdom kan du också få stöd för egen del.
  • Som medmänniska kan du agera för att förhindra fortsatt våld, kanske genom att knacka på dörren hos grannen.

Om du vill ha stöd och hjälp kan du kontakta

Socialtjänst, dagtid

Hit ringer du i ärenden för att nå socialtjänsten om du upplever att du eller någon annan inte mår bra och behöver akut hjälp. Du får prata med en socialsekreterare som har tystnadsplikt. 


Helgfria vardagar klockan 8.30-9.30, 10.00–12.00, 13.00–15.00

Ring 0670-163 20 till expedition individ- och familjeomsorg.


Helgfria vardagar klockan 08.00 - 08.30, 15.00–16.00

Ring 0670-161 00 till kommunens växel.


Obs! Behöver du hjälp av till exempel polis, ambulans eller räddningstjänst, ring 112 för att komma till SOS Alarm.

Social beredskap, icke kontorstid

Social beredskap är till för ärenden utanför kontorstid som inte kan vänta till nästa vardag. Exempel på brådskande ärenden är om barn far illa och troligen behöver akuta insatser från socialtjänsten. Det kan också handla om vuxna i missbruk eller våld i nära relationer.

  • Polisen, 114 14
  • SOS Alarm, 112


Centrum mot våld, CMV

Centrum mot våld arbetar på olika sätt mot våld i nära relationer i Jämtlands län. Här kan du som bor i länet få råd och stöd, om du är eller varit utsatt för våld. Barn och unga som upplever eller har upplevt våld får särskilt stöd och personer som utövar eller har utövat våld kan få behandling. Centrum mot våld finansieras och arbetar på uppdrag av alla kommuner i Jämtlands län.


Gratis nummer för våldsutsatta

Måndag–fredag klockan 8.00–16.00 svarar personal vid CMV om det finns möjlighet. Annars går det bra att läsa in ett meddelande i röstbrevlådan. Du kan vara anonym i den inledande kontakten med CMV. Telefon 0200-120 145

 

Boka tid

På CMV:s webbplats går det att boka en informationsträff.

Webbplats: Centrum mot våld Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Telefonnummer till stöd utanför kommunen

Kvinnojouren i Jämtlands län 063-13 25 00

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50

För utsatt för våld vända sig, men även anhöriga, vänner och yrkesverksamma kan ringa för stöd och rådgivning.

Terrafem 020-52 10 10

Jourtelefon för kvinnor med utländsk bakgrund.

BRIS stödtelefon för barn 116 111

Stödtelefon för dig som är ung. Det går även att chatta eller mejla. Du kan vara anonym.

BRIS vuxentelefon 077-150 50 50

När du har frågor eller vill prata om oro kring dina egna eller någon annans barn.

Brottsofferjouren 0200-21 20 19

Stödtelefon för dig som utsatts för brott. Du kan ringa även om du inte pratar svenska.

Vad är våld i nära relationer?

Med våld i nära relation menas att våldsutövaren är någon som du har eller har haft ett förhållande med eller som du på annat sätt har en nära relation med. Det kan vara en pojkvän eller flickvän, make eller maka, registrerad partner, sambo, särbo, barn eller barnbarn.

Vad är våld?

Med våld menas en handling som smärtar, skrämmer eller kränker och på så sätt får en annan person att göra något mot sin vilja eller att bli passiv.

Vilka drabbas av våld?

Våld kan drabba barn, kvinnor, män och transpersoner oavsett ålder, sexualitet, etnicitet, religionstillhörighet och funktionsförmåga. Det kan också vara fråga om hedersrelaterat våld.

Vad kan du som medmänniska göra?

Misstänker du att ett barn, anhörig eller granne utsätts för våld kan du som medmänniska agera. Om du ser eller misstänker att ett barn far illa kan du göra en orosanmälan. Genom att anmäla din oro till socialtjänsten kan du hjälpa till att möta problem så tidigt som möjligt.


Tre tips vid oro:

  • Knacka/ring på hos grannen som du är orolig för och fråga hur det står till.
  • Ta hjälp av fler grannar/hyresvärd om du inte vill gå själv.
  • Ring polisen 112 om det är en akut eller hotfull situation.
    Vill du inte stanna kvar, så knacka på dörren för att avbryta eventuellt våld. Gå sedan och ring polisen.

Misstanke om att barn, ungdom eller vuxen far illa - orosanmäla Öppnas i nytt fönster.

Akut hjälp – hitta rätt kontaktuppgifter

Relaterad information

Kommunens familjeteam kan vara ditt stöd

Trappan – samtalsträffar för barn och ungdomar som upplevt våld

Information om tystnadsplikt


Informationmaterial för våldsutsatta och våldsutövare

Centrum mot våld Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnahus Jämtlands län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Länkar till andra webbplatser

Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Terrafem – jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hedersrelaterat våld – för dig som är utsatt för våld Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvinnojouren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BRIS– för vuxna om barn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Bra länkar för dig som är ung

Unga relationer – råd och stöd till dig under 20 år Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnens rätt i samhället, BRIS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rädda barnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brottsoffermyndighetens sida ”Jag vill veta” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om panikknappen

Gratis telefonnummer för våldsutsatta

Centrum mot våld

0200-120 145

Våld i olika former – några exempel


Fysiskt våld

Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Örfilar, knytnävsslag, sparkar och stryptag.


Förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar den närstående.


Känslomässiga övergrepp eller psykiskt våld

Hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Kontroll och social isolering. Direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om till exempel självmord eller hot riktat mot annan närstående, husdjur eller egendom. Barn som bevittnat våld har upplevt våld.


Sexuellt våld

När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande.


Digitalt våld

Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smarta telefoner. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar sin partners Facebook- eller Instagramkonto.

 

Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera sin partner. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

 

Ekonomiskt våld

Förövaren kan ta kontroll över ekonomin och vägra den närstående insyn. Stöld av pengar eller egendom. Den närstående tvingas skriva på papper eller blir utsatt för ekonomisk utpressning.


Materiellt våld

Våld som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla. Förövaren kan kasta bort något värdefullt eller något som den närstående tycker mycket om.


Latent våld

Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kropps­uttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.


Försummelse

Gäller främst äldre kvinnor och män samt kvinnor och män med funktionsned­sätt­ning. Kan vara att medvetet ge personen felaktig medicine­ring, bristande hygien, för lite eller fel mat och dryck, att lämna den närstående utan hjälp och tillsyn långa perioder. Försvåra istället för att underlätta som att exempelvis den närstående tvingas vara utan batterier till hörapparaten, förövaren tar bort rullstolen eller flyttar käppen utom räckhåll.