Hur och varför ska vi förebygga avfall?

Varför förebygga avfall?

För miljöns skull

Allt avfall var en gång nya produkter. För att producera dem krävdes råvaror, energi och kemikalier. Den största miljöpåverkan under en produkts livscykel sker i de allra flesta fallen vid tillverkningen.
Ju mindre som slängs desto mindre behov av nya produkter och desto mindre påverkas klimat och miljö.
Även om materialet i avfallet kan återvinnas är det bättre för klimatet och miljön att undvika att avfallet
överhuvudtaget uppstår.

För att få tid och pengar över till annat

Genom att förebygga avfall kan både inköpskostnader och avfallsavgifter sänkas. Det går åt mindre tid för att
hantera produkter och avfall. Arbetsmiljön kan förbättras och lokalerna kan utnyttjas effektivare när behovet
av avfallsutrymmen minskar. Allt detta sparar pengar som istället kan användas till kärnverksamheten.

För att nå mål och följa lagen

Genom att förebygga avfall följer vi lagstiftningen och bidrar till att uppfylla nationella och lokala miljömål.
Att förebygga avfall ska prioriteras enligt EU:s avfallshierarki och att avfallsmängderna ska minskas anges
bland annat i det nationella miljömålet God bebyggd miljö och i kommunernas lokala avfallsplaner.

Cirkulär avfallshantering

Genom cirkulär avfallshantering kan vi minska behovet av nya råvaror och produkter och förebygga att avfall uppkommer. Ofta är det dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Modellerna nedan kan användas både för den egna verksamheten och för produkter och tjänster som ni erbjuder era kunder.

Utgå från avfallstrappan

Avfallstrappan beskriver olika steg som kan tas för att åstadkomma en cirkulär ekonomi. Målet är styra bort från att deponera och istället sträva mot att förebygga avfall, alternativt öka energi- och materialåtervinning. Det innebär att produkternas värde bevaras så länge som möjligt i slutna kretslopp, vilket resulterar i minskat avfall.

Förebygg för att minimera avfall

• Undersök behovet hos verksamheten. Behövs verkligen produkten eller kan behovet tillgodoses på annat sätt än genom inköp.
• Undersök om arbetsuppgifter kan utföras på ett annat som inte bidrar till avfall.
• Samarbeta med andra upphandlande enheter för att göra användningen mer effektiv och därmed förebygga avfall och sänka kostnaderna.

Cirkulära resurser – återanvändning – återvinning

• Använd förnyelsebara och återvinningsbara material i produktionen.
• Ta tillvara på avfallet i slutet av en produkts livscykel och återanvänd det till en annan produkt, hos er eller någon annan.
• Kombinera olika processer så att de tar tillvara varandras restmaterial.
• Ditt ”avfall” kan bli en resurs hos någon annan. Samarbeta med andra verksamheter för att dra nytta av varandras restprodukter och restenergi.

Köp- och sälj funktion istället för produkt

• Hyr, dela, leasa eller låna istället för att köpa.

Ekodesign

• Designa nya produkter så att det går enkelt att demontera, reparera och uppgradera dem, så att de blir mer hållbara, får längre livslängd och till sist enkelt kan återvinnas.

Förläng produkters livslängd

• Reparera, uppgradera eller sälj vidare istället för att slänga.
• Kom ihåg förebyggande service, det förlänger livslängden på er utrustning.

Använd delningsplattformar

• Använd olika plattformar (företag, webbsidor) för att hitta andras ”avfall” som kan bli en resurs hos er, och tvärtom.

Därför blir det avfall – vanliga orsaker

Planerat avfall

Visst avfall är planerat och ofrånkomligt i produktionen, det kan till exempel vara:

• Visst spill i produktionen.
• Uttjänta produkter.
• Engångsprodukter.
• Förpackningar.

Onödigt avfall

Mycket avfall går att minska eller få bort om man tänker till före, det kan till exempel handla om:

• Felproduktion och omarbetning
• Dålig koll på lager och för stora lager – produkter glöms och blir för gamla eller inaktuella.
• Fel produkter köps in – låg kvalitet, dålig passform, bristande funktion och produkter som inte går att reparera.
• Produkter man får på köpet – till exempel IT-tillbehör.
• Trendkänsliga produkter – fullt fungerande produkter, till exempel IT-utrustning slängs för att skaffa nytt.
• För mycket emballage – fel storlek på förpackningar och förpackningar som inte kan lämnas i retur.
• Misstolkning av regler – till exempel är det vanligt att bäst före-datum för livsmedel övertolkas.
• Ovarsamhet – produkter skadas.
• Skadat material.
• ”Lite extra” – en extra rapport skrivs ut, tar en servett extra, tar lite extra mat och lägger på lite extra inköp för att få fri frakt.
• ”Det blir fel” – till exempel felaktiga utskrifter.
• Rutiner saknas – exempelvis rutiner för lagerkontroll, IT-skötsel och återanvändning.
• Fysiska förutsättningar saknas – exempelvis en plats att ställa möbler på i väntan på återanvändning.
• Bristande uppföljning för att kännedom saknas om avfallsmängder, inköpskostnader, pappersförbrukning, datorers livslängd med mera.
• Behov av kunskap – bristande kommunikation om att miljöpåverkan och kostnader kan minskas genom att förebygga avfall. Att veta varför saker ska göras skapar motivation.

Företag och verksamheter – källsortering

Källsortering

För den som bedriver en verksamhet är det skillnad på hushållsliknande avfall under kommunalt ansvar och verksamhetsavfall.

Hushållsliknande avfall under kommunalt ansvar

Företag och verksamheter ska ha ett abonnemang för insamling av mat- och restavfall hos kommunen. Med restavfall avses sorterat brännbart kärl- och säckavfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, elavfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets avfall, exempelvis torktrasor, diskborstar, kuvert, städsopor från toaletter och kontor, dammsugarpåsar. Med matavfall avses köks- och livsmedelsavfall från bland annat restauranger, caféer, fikarum, personalmatsalar, exempelvis matrester från matlådor och servering, skal från frukt och grönsaker, kaffesump, köttrester, fiskrens, ben från kött, fisk och fågel.

Verksamhetsavfall

Verksamhetsavfall uppkommer genom den verksamhet som bedrivs i exempelvis industrier, affärer/matbutiker eller tjänsteföretag. Det kan vara lastpallar, färgpatroner, tegel, lergods, porslin, glas och keramik, eller rester från tillverkning såsom trä, plast, metallskrot, betong, cement, och gipsskivor. Verksamhetsutövare ansvarar för att det verksamhetsavfall som uppstår tas om hand och lagras på ett säkert sätt, samt lämnas till en godkänd mottagningsanläggning. Det finns regler för hur olika slags avfall ska förvaras och hanteras, vilket utrymme och vilken utrustning som krävs. Ofta kan entreprenörerna som hanterar avfall hjälpa till med bra förvaringsutrustning och system för avfallshanteringen.

Verksamhetsutövaren har skyldighet att sortera ut:

• Farligt avfall
• Avfall med producentansvar
• Avfall till återanvändning och materialåtervinning
• Avfall till deponi

Avfall med producentansvar

Producentansvaret innebär att producenten är skyldig att ta tillbaka avfallet och anvisa insamlingsplatser där avfallet i många fall kan lämnas kostnadsfritt. Avfallslämnaren är i sin tur skyldig att sortera ut detta avfall.

Verksamhetsutövaren har skyldighet att sortera ut:

• Förpackningar
• Returpapper
• Elektriska och elektroniska produkter
• Däck
• Bilar

Transport av avfall

För borttransport anlitas valfri entreprenör med transporttillstånd, alternativt egen borttransport av avfallet. Den som i egen regi transporterar avfall som uppkommit i eller i samband med egen yrkesmässig verksamhet, ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om mängden avfall som ska transporteras är mer än 100 kilo eller 100 liter farligt avfall per år, och/eller 10 ton eller 50 kubikmeter icke-farligt avfall per år. En anmälan ska göras om mängden farligt avfall som transporteras i egen regi är mindre än 100 kg eller 100 liter per år, eller om transport sker av avfall som är undantaget från tillståndsplikten.

Läs mer om vad som gäller vid transport av avfall från egen verksamhet på länsstyrelsens webbplats eller kontakta kommunens miljö- och byggavdelning.