Lättläst: Stöd och service till vissa funktionshindrade
Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS säger att en del människor har rätt att få extra hjälp för att leva ett bra liv. Det är kommunen och regionen som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Varför finns lagen?
Många människor tror att människor med
funktionsnedsättning alltid är handikappade.
Men ofta är det omgivningen som är ett hinder.
För att kunna ta bort en del hinder har regeringen
bestämt att lagen LSS ska finnas.
LSS gäller tillsammans med andra lagar
Sverige har flera lagar som kan hjälpa människor
med funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen är en av
de lagarna. Men vissa personer med funktionshinder
behöver mer hjälp. Därför finns LSS.
LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning
rätt till mer hjälp än vad de
andra lagarna gör.
Dessa personer kan få hjälp av lagen om LSS:
- Personer med utvecklingsstörning kan få hjälp.
- Personer med autism kan få hjälp.
- Vuxna som fått en hjärnskada efter en olycka
eller sjukdom kan få hjälp. - Personer som kommer att ha stora
funktionsnedsättningar länge kan få hjälp.
Dessa funktionsnedsättningar kan vara att man
har svårt att röra sig eller att man har en psykisk
sjukdom eller andra problem.
LSS-handläggare ska hjälpa till
Alla som vill söka hjälp enligt LSS får hjälp av
en LSS-handläggare.
Handläggaren arbetar i kommunen och
ser till att man får den hjälp man behöver.
Personen som får hjälpen ska alltid få bestämma själv
Man bestämmer själv om man vill ha hjälp. När man
får hjälpen ska man alltid själv få vara med och
bestämma hur den ska vara.
Vi kan skriva en plan tillsammans
Alla som får hjälp enligt LSS kan få en egen plan.
Den kallas individuell plan.
Man träffas och går igenom vilken hjälp personen behöver.
Alltihop skrivs ned på ett papper. På papperet skriver kommunens
och hälso- och sjukvårdens personal vilken hjälp de kan ge.
Detta kan man få hjälp med enligt LSS
1. Råd och stöd
En person med funktionshinder kan behöva råd
och stöd av flera personer. Man kan behöva hjälp
av experter som vet hur det är att leva med
funktionsnedsättning. En expert är en som kan
tala om vilken behandling eller träning som är bäst.
Experten kan ge råd till familjen och till personalen.
En expert kan vara sjukgymnast, logoped, dietist, kurator,
förskolekonsulent, arbetsterapeut eller psykolog.
Själva behandlingen ingår inte i insatsen.
LSS-handläggaren kan berätta mera
om hur det fungerar med råd och stöd.
2. Personlig assistans
En del människor har funktionsnedsättning som gör
att de har svårt att klä på sig, äta eller tvätta sig
utan hjälp av någon annan.
De kan också behöva hjälp med att
prata med andra människor. Då ska en
personlig assistent kunna hjälpa till.
Den som behöver hjälpen får själv vara med
och bestämma vem som ska vara assistent.
Om det behövs mycket hjälp
är också Försäkringskassan med och bestämmer
om personlig assistans.
3. Ledsagarservice
En ledsagare är en människa som går med dit
man ska och kanske visar vägen, eller bara är
ett stöd. En del människor kan ha svårt att
ensamma gå iväg till bion, till vännerna eller
till affären. De kan ha funktionsnedsättning
som gör att de behöver någon som går med
dem. Då kan man ansöka om en ledsagare.
4. Kontaktperson
En kontaktperson ska vara som en vän.
En kompis. En kontaktperson ska kunna visa
vad man kan göra på fritiden. Ibland kan man
behöva en stödfamilj i stället för en kontaktperson.
Då ska man ansöka om det.
5. Avlösarservice i hemmet
Föräldrar som har barn med funktionshinder hemma
ska kunna gå hemifrån ibland. En avlösare kan
komma hem och passa barnet. Man kan få en
avlösare som kommer på bestämda tider. Man kan
få en avlösare om man plötsligt behöver åka hemifrån.
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Det betyder att barn och tonåringar med funktionsnedsättning
kan behöva komma hemifrån ibland. Då kan de
få bo på ett korttidshem eller hos en annan familj.
Barnet ska också kunna få åka på läger.
Om föräldrarna blir sjuka eller reser bort
har barnen och tonåringarna
också rätt att bo på korttidshem eller hos en
annan familj. I korttidshemmet kan man bo
då och då på bestämda tider.
Man kan också få bo i korttidshemmet om
det plötsligt händer något
som gör att man inte kan vara hemma.
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Det betyder att barn med funktionsnedsättning
kan få hjälp efter skolan och på loven. De ska
alltid få ha något att göra när skoldagen är slut.
Barnen ska också få ha något att göra på loven
men bara om föräldrarna måste arbeta. Denna
LSS-regel gäller för barn som är tolv år eller äldre
och går i skolan. Barn yngre än tolv år får samma
hjälp fast enligt en annan lag.
8. Boende i familjehem eller
bostad med särskild service för barn och ungdomar
En del barn med funktionsnedsättning kan inte
bo hemma hos sina föräldrar. Då kan barnet få
bo i en annan bostad. Bostaden kan vara ombyggd
så den passar barnet. Där finns den personal som
barnet behöver. Barnet kan också få bo hos en
annan familj.
9. Bostad med särskild service för vuxna
Lagen säger att en person med funktionshinder
ska få bo i en bra bostad. I bostaden ska man få
hjälp med det man behöver.
Det finns olika slags bostäder för vuxna
med funktionshinder. Man kan bo kvar hemma
där man redan bor. Då kan man få bygga om
bostaden så att den passar.
Man kan bo i en gruppbostad. Där finns personal.
Personalen ska kunna hjälpa till hela dagen.
I en gruppbostad kan det finnas personal även
på natten.
Man kan bo i en servicebostad.
Där får man hjälp av personalen ibland när det behövs.
Man kan få hjälp även på natten.
Personalen hjälper till med det praktiska.
Personalen ska också ge god vård.
Det kan vara hjälp med att:
- äta och dricka
- att tvätta och klä sig
- att städa och laga mat
- att gå till affären eller till banken
- att gå ut och träffa andra människor
- att prata om saker som är svåra att förstå
- att planera livet
- att gå till doktorn eller tandläkaren
- att få hjälpmedel och vård som gör att man klarar sig bättre.
Personalen ska se till att man får hjälp med
att bli bra på sådant som man kan klara själv.
Personalen och den som bor där ska göra en plan
för hjälpen. Man ska också se till att man gör
det som är bestämt. Personalen ska också kunna
hjälpa till med att komma i väg på bio, teater
eller en fotbollsmatch om man vill. Den som
vill ska få titta på TV, lyssna på radio och få hjälp
med att läsa, till exempel. En människa som
får hjälp enligt LSS ska kunna känna sig trygg och säker.
10. Daglig verksamhet
Det betyder att vissa personer med funktionsnedsättning
har rätt få något att göra på dagarna. Det kallas
daglig verksamhet. Daglig verksamhet kan vara
arbete eller något annat. Vad kostar det att få hjälp?
Den mesta hjälp man får enligt LSS är gratis.
Alla betalar förstås för sin bostad, sin mat,
för läkarbesök och för det man vill göra på sin fritid.
Gemensamma rum som alla använder
i en gruppbostad betalar man inte för.
Tystnadsplikt
All personal som hjälper till har tystnadsplikt.
Det betyder att personalen inte får berätta för andra
vad man vet om den man hjälper. Personalen
behöver ibland berätta för varandra vad de vet
så att de ger rätt hjälp.
Om du inte är nöjd
Om du inte är nöjd eller om man inte får den hjälp
man vill ha kan man klaga hos länsrätten.
LSS-handläggaren kan hjälpa till med att klaga.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med LSS-handläggaren i kommunen
så får du veta mer.
Vård- och socialförvaltningen
Box 500
833 24 Strömsund
Kontakta kommunen
0670-161 00 (växel)
Kontakta gärna
-
Desirée Edin
LSS-handläggare
0670-163 14
-
Emilie Abrahamsson
Verksamhetschef stöd och service
0670-162 86
- Innehållsansvarig: Gudrun Öjbrandt
Senast ändrad/granskad: