Publicerad:
Februari: Vad är kommunens ansvar i det civila försvaret?
Kommunens roll och ansvar i det civila försvaret, som är en del av totalförsvaret, regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på tre grundläggande principer. Bland annat ska vi se till så att samhällsviktiga verksamheter även fungerar under en kris.
Det civila försvaret är allt i samhället som skyddar vid kris och försvarar när det är krig eller fara för krig: Privatpersoner, myndigheter, kommuner, regioner, företag och ideella organisationer.
Samhällsviktiga tjänster ska fungera
Som kommun är vi enligt lag skyldiga att ha en grundläggande förmåga till civilt försvar. Vi ska minska sårbarheten i våra verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Det innebär till exempel att vi ska se till så att våra samhällsviktiga tjänster såsom barnomsorg, skola, vård och omsorg, fungerar även under kris.
– Alla verksamheter arbetar med kontinuitetshantering för att kunna stärka redundansen och vara mer uthållig vid en kris. Helt enkelt att vi har en ”Plan B”. Utöver det pågår det ett arbete gällande krigsorganisation, säger kommunens säkerhetssamordnare Denise Backlund.Kommunens ansvar i det civila försvaret
Det finns en överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sveriges kommuner och regioner, SKR, om hur kommunerna ska arbeta med krisberedskap och civilt försvar.
Där framgår bland annat följande:
- Vi ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur de kan påverka vår verksamhet. Resultatet ska vi vart fjärde år sammanställa i en Risk- och sårbarhetsanalys.
- Vi ansvarar för samverkan och samordning, krishantering och informationsinsatser inom kommunens geografiska område.
- Vi ska se till att förtroendevalda och anställda får utbildning och övning för att kunna lösa uppgifter vid en extraordinär händelse i fredstid.
Viktigt med utbildning och övning
Utbildning och övning är särskilt viktigt för att stärka förmågan att hantera kriser och extraordinära händelser. Tjänstepersoner och förtroendevalda får möjlighet till utbildning för att vi ska stärka vår krisorganisation och klargöra roller och ansvar – både inom egen verksamhet och mellan aktörer som kan bli involverade vid kriser och störningar.
Vi har flera beredskapsfunktioner inom kommunen vilket stärker vår förmåga att snabbt fånga upp avvikande händelser och kunna agera.
Tre grundläggande principer för den civila beredskapen
- Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället.
- Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
- Likhetsprincipen – att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
- Innehållsansvarig: Peter Jemtbring
Senast ändrad/granskad: